Lantbrukets roll i den svenska beredskapen

Ingen kan i dag säga hur omvärldsläget kommer att utvecklas eller vilka krav det kommer att ställa på oss. Men en sak vet vi redan nu och det är att lantbruk och livsmedelsproduktion kommer att vara viktiga pusselbitar.

- Det kan vi se i det beredskapsarbete som finns i fredstid. Det kan till exempel handla om den redan upparbetade samverkan med MSB och räddningstjänsten där lantbrukets resurser visat sig ovärderliga vid skogsbränder, säger Joakim Robertsson, senior konsult inom civilförsvar och totalförsvarsfrågor på Actea Consulting.

Tillsammans med kollegan Jonas Alm tittar han på hur svenskt lantbruk kan öka sin beredskap, nationellt och på gårdsnivå. Han menar att ett viktigt steg är lokal samverkan.  

 - Gå ihop med andra lantbrukare, med fördel i befintliga konstellationer, och säg till din kommun att vi kan erbjuda exempelvis kött eller spannmål i beredskap. I gengäld behöver vi bli garanterade drivmedel, säger Jonas Alm. 

- Det handlar om att ge och ta men också om att få i gång en dialog kring frågorna för att ha avtalen på plats innan krisen kommer, säger han.  

På samma sätt måste myndigheterna vara öppna för att skriva beredskapsavtal med lokala aktörer. Jonas Alm lyfter fram Lycksele kommun som ett lyckat exempel på ökad lokal beredskap. Där har kommunen tecknat kontrakt med bönder om att köpa in tio kor. Korna föds upp på gårdarna tills slakt och blir då mat i skola och äldrevård. Bönderna får betalt varje månad. 

- Samma modell borde kunna gälla även för potatis, spannmål eller grönsaker. Det låter enkelt men är komplext med tanke på bland annat livsmedelshantering. Men det går att lösa om vilja finns, säger Jonas Alm. 

Samtidigt handlar en bra beredskap mycket om att stärka det egna lantbruksföretaget.  Se vilka behov och förmågor du har, vilka brister du kan identifiera och vilka beroenden som finns i verksamheten. På den kommunala sidan kallas översynen kontinuitetshantering.  

För lantbruket kan det till exempel handla om tillgången på vatten och drivmedel, möjligheten att reparera fordon och maskiner eller hur fodersituationen kan klaras vid yttre påfrestningar.

- Försök reda ut vilka beroenden du har och se till att lösa dem tillsammans med dem du är beroende av. Exempelvis mjölkbilen eller mekanikern i byn som tar hem reservdelarna till dieselaggregatet. Starta en dialog med dem så du vet var du står. Kanske måste du ha två veckors drivmedelsbehov hemma på gården eller hålla ett reservdelslager tillsammans med grannarna för att minska sårbarheten, säger Joakim Robertsson.

Han tror att det i många fall redan görs inom lantbruket men säger att det också handlar om att se på frågorna både ut beredskaps- och affärsperspektiv. Att bli medveten om riskerna och att göra verksamheten mer robust så att den fungerar även om till exempel drivmedelsförsörjningen blir kraftigt ransonerad i samhället under en period. 

Jonas Alm, Senior konsult inom civil- och totalförsvarsfrågor på Actea Consulting.