Framtidens vattenrening kan skapa oanade samhällsnyttor

Det finns ett stort förändringstryck i VA-branschen. Det säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, och pekar främst på den cirkulära ekonomins intåg och möjligheten att återanvända ämnen från reningsprocesserna.  

  För reningsverken i Sverige var detta länge en icke-fråga. Lagstiftning var tydlig; reningsverken skulle producera dricksvatten, rena avloppsvatten samt hantera dagvatten. I dag är lagstiftningen i princip densamma som på 1960- och 70-talet – men verkligheten, ja den ser helt annorlunda ut.

  – Det finns enormt många fler nyttor som reningsverken kan ge tillbaka till samhället. Potentialen är stor men resurserna utnyttjas inte på rätt sätt, säger Pär Dalhielm.

  Förväntningarna på reningsverken i Sverige – precis som för alla andra aktörer – har helt enkelt förändrats under de här senaste 50 åren. Vi ser fler moderna VA-anläggningar, snabbare klimatförändringar, nya regleringar, en växande urbanisering och intensivare digitalisering. Bara för att nämna några utmaningar – eller möjligheter.

  – Vi måste ändra vårt sätt att se på reningsverk. De kan inte bara rena vatten, utan även producera nytta i form av näringsämnen och biogas. Reningsverken står i dag för en tredjedel av biogasproduktionen i Sverige, men det skulle kunna öka, säger Pär Dalhielm.

  Han pekar helt enkel på ett bättre och smidigare samspel mellan vattenproducenterna och vattenkonsumenterna och tar den årliga avläsningen av vattenmätaren som ett tydligt exempel på en omodern kundkontakt. Mer konkreta nyttor kan exempelvis vara att producera olika typer av vatten eller att utnyttja värmen från vattnet till uppvärmning.

  – Möjligheten finns men det finns ingen flexibilitet i prissättningen och det hade underlättat om det skapas en marknad för de här nyttorna, säger han.