Så får vi vattnet att räcka – experternas önskemål

Så får vi vattnet att räcka – experternas önskemål
Är det ont om vatten i Sverige – eller har vi bara väldigt höga förväntningar? Ja, det var lite av vad som diskuterades under scenpunkten Så får vi vattnet att räcka – planering, innovation och samverkan på Innovationsscenen.

På scenen stod Kenneth M Persson, forskningschef Sydvatten och professor på Lunds tekniska högskola och Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten och styrelsemedlem i WaterAid.

  – Det är nog både ock, svarade Pär Dalhielm på frågan. Efterfrågan och tillgängligheten varierar väldigt mycket, därför kan det bli problem. Vi har byggt hela strukturen för någon form av överkapacitet, men det är ganska sällan som vi står inför det, förutom kanske i juni när alla ska fylla sin pool. Så det går inte att säga att det inte finns tillräckligt med vatten, utan det beror på efterfrågan och behovet just nu.

Allt vatten under en myndighet
Vad är då lösningen på ”problemet”? Hur ska vi få vattnet att räcka? Ett kvalitetssystem med olika slags vatten? Eller någon revolutionerande innovation?

  Först och främst måste det finnas en drivkraft till förändring, menade både Pär Dalhielm och Kenneth M Persson. Lite som under pandemin när vi alla gick från att se digitala möten som en omöjlighet till använda det varje dag. En förändring som uppstod indirekt på grund av statliga direktiv och kanske är det även något sådant som behövs kring vattenfrågan.

  Vad är det då för direktiv som de vill se, frågade moderatorn Maria Sätherström Lantz från WIN Water.

  – En sak som jag tror skulle hjälpa mina medlemmar, och hela VA-branschen, att hitta nya fiffiga affärsmöjligheter är en flexibel prissättning och en förändrad syn på vad som är en vattentjänst. En prissättning utifrån det värde som tjänsten skapar skulle kunna bidra till ett hållbart samhälle, sade Pär Dalhielm.

Kenneth M Persson såg ett annat behov.

  – I dag är det SGU som övervakar grundvattnet medan SMHI kollar ytvattnet. Det gör att vi har två väldigt duktiga myndigheter vars modeller inte pratar med varandra. Ungefär 15 procent av dricksvattenuttaget är enskilda uttag och det är ingen som har koll på de brunnarna. Jag tycker i stället att vi ska ha det som i Danmark där en och samma myndighet övervakar både grundvattnet och ytvattnet, sade han.

Vill se helhetsansvar
Diskussionen kom då in på om det behövs en vattenminister i Sverige. Nja, inte helt säkert, blev svaret, men åtminstone någon som har ett helhetsansvar.

  – Det finns ingen som man kan utkräva ansvar av och vi borde i alla fall ha en minister som har vattenfrågan i sin portfölj. I dag finns det ingen helhet i vattenfrågan och vi vet inte vem vi ska prata med om det uppstår några problem. Det behövs någon med huvudansvar att koordinera detta mellan departementen, sade Pär Dalhielm:

  – Om vi inte har koll på vattenresurserna påverkar det inte bara möjligheterna att fylla poolen på sommaren, det påverkar även hela Sveriges ekonomi. Industrin använder stora delar av vattnet, exempelvis ytvatten, och vid torra somrar kan det bli problem vilket leder till att produktionen står still.

/globalassets/bilder/massor/va-massan/for-besokare/utstallarnyheter/par-dalhielm_kenneth-m-persson2.jpg