En hyllning till Mönjeliljan - den bortglömda mormorsblomman

I trappen där jag bor står det ett par krukväxter i fönstret som normalt inte gör så mycket väsen av sig. Bladen är mörkgröna, långsmala och lite halvtråkiga. Jag brukar springa förbi de där växterna utan att lägga nämnvärt mycket vikt vid dem.

Men så plötsligt händer det, en blomstängel sticker upp ur bladrosettens och hux flux slår alla blommorna ut i ljuvligt gulorange kulör. Vårt mörka trapphus med färgade glasrutor exploderar i färgsprakande blomklasar. Blommorna transformerar både växt och trapphall och jag upptäcker att jag nu saktar ner farten när jag passerar platsen där växterna står för att beskåda underverket på nära håll.

Jag misstänker att jag inte är ensam om att springa förbi clivian, eller mönjeliljan som den kallas i vardagligt tal. Krukväxten återfinns ofta i ett undanskymt hörn av trädgården sommartid, i en sval trapphall i ett flerbostadshus eller i ett mörkt hörn hemma hos mormor.

Faktum är att Clivian är högt älskad krukväxt som har funnits i generationer. I vår moderna tid, där trender kommer och går, är det fascinerande att se hur denna klassiska växt fortfarande har en plats i våra liv. Den tillhör gtuppen mormorsväxter som just nu är trendigare än någonsin.

En självklar växt i Northen Garden

I trendtemat Northern Garden har mönjeliljan en given plats och för många representerat den här växten barndomens trädgårdar och farmors blomstergård. Den står för tradition och en känsla av samhörighet med det förflutna. Det är som att ha en bit av mormors trädgård mitt ibland oss, vilket ger en känsla av kontinuitet och stabilitet i en värld av förändringar.

En sydafrikansk skatt

Mönjeliljan, eller Clivia miniata, är en liljeväxt som härstammar från de frodiga områdena i Sydafrika. Den är släkt med amaryllis och bär med sig samma styrka och skönhet som sina kusiner. Till och med blommorna liknar amaryllisens men i mindre format och placerade tätt tillsammans i en klase. Med sina långsmala mörkgröna blad i knippen och stadiga blomknoppar som spirar fram ur bladrosetten, är mönjeliljan en skatt från det afrikanska landskapet som har förtrollat trädgårdsälskare över hela världen.

Så får du mönjeliljan i blom

Egensinnig, så skulle man kortfattat kunna beskriva den här krukväxten eftersom den har en "egen vilja" när det gäller blomningen. Den kräver inte överdrivet mycket uppmärksamhet, men man behöver respektera dess naturliga växtcykel. På senhösten, när säsongen närmar sig sitt slut, är det bäst att ge den en ordentlig vila. Placera den på ett svalt ställe med en temperatur mellan 6 - 8 grader, och låt den vila fram till februari. Ett dragit trapphus i ett flerbostadshus är alltså en perfekt övervintringsplats för Clivian. Under den här tiden ska den inte vattnas mycket. Undvik också att ge den överdriven mycket omsorg. Detta enkla, men hårdhänta, tillvägagångssätt stimulerar blomknoppsbildningen och förbereder den för sin blomstringstid.

Mönjeliljan under flera generationer

Mönjeliljan är inte bara en vacker växt för trädgård och hem, den kan också bli en gåva över generationer. När den behöver omplanteras är det en tradition att dela den och ge bort plantdelar till vänner och familj. Det är en växt som binder samman familjer och minnen, och det är svårt att föreställa sig att någon skulle ha hjärta att skiljas från farmors gamla mönjelilja.

Blommornas färgrikedom

Den vanligaste färgen på mönjeliljan är den karakteristiska orange, men den förekommer också i gula och mörkröda nyanser. Mönjeliljan är mer än bara en växt, den är en symbol för familj, tradition och kärlek till trädgård och natur. I en tid av förändringar är det tröstande att veta att vissa saker förblir desamma, som mormors gamla mönjelilja som fortsätter att blomstra år efter år.

Nästa gång du passerar den här växten, stanna upp och titta en extra gång för du vet inte vem som satte den i jorden en gång i tiden. Kanske är det någon från flera generationer tillbaka.