Så lyckas du med vindruvor i trädgården

Så lyckas du med vindruvor i trädgården
Odla vindruvor i trädgården och ta del av ett tusenårigt kulturarv. Vi hjälper dig att få din vinranka att trivas i trädgården. Om du inte tänkt dig att bli vinbonde så har vi även ett tips på vad du kan göra med skörden.

Det handlar om en av våra äldsta kulturväxter, i över 7000 år har vindruvor odlats i världen. Främst är det ädla drycker som framställs av druvorna men de blir också delikatesser i torkad form. Med en egen vinranka så kan du få ekologiska russin till årets lussekattsbak.

Vinrankan är en ljuvlig växt att följa under hela säsongen, från de första ljust gröna bladen till klasarna som tungt dignar på stjälkarna och de vackert gula papperstunna bladen som långsamt faller på marken på hösten.

Det bästa växtläget för en vinranka är egentligen i ett skyddat växthus eller ett uterum av något slag. I södra Sverige går det också att odla vinet i ett vindskyddat söderläge. Säkrast är det dock att övervintra den frostfritt.

milada-vigerova-g68Obe60VDg-unsplash.jpg

Plantering

Plantera i näringsrik planteringsjord och sätt ner plantan på samma nivå som i krukan den satt i när du köpte den. Tryck till jorden och vattna rejält. Vissa sorter vill ha en något surarare jord men många av de sorter som kommer från Medelhavsländer vill ha en jord med normalt PH-värde. Dra grenarna åt det håll du vill att de ska växa. Det går bra att använda ståltråd men det kan också vara vackert att låta grenarna slingra sig upp mot en pergola så att grenverket bildar ett tak och klasarna hänger tungt ner som en vacker dekoration.

Odling

De första åren, innan rötterna har etablerat sig i marken bör man vattna ordentligt och eventuellt ge lite näring på sommaren. Men efter några år kommer rankan att klara av att försörja sig själv.

flor-saurina-mHLHSn4gtno-unsplash.jpg

Beskärning

Man gör en huvudbeskärning en gång om året på hösten när alla bladen fallit av. Det bästa är att bygga upp några huvudrankor. Från huvudrankorna växer det ut sidorankor och på dessa växer det druvor.

Första året tar man bort grenar som är överflödiga det vill säga de som korsar varandra och de som växer allmänt tokigt. I november och december skär du bort cirka 75% av årets tillväxt. Det gör du även nästkommande säsong. Fortsätt så ända tills din ranka nått den storlek du önskar. Sidoskotten från rankan beskärs antingen helt eller efter en till två knoppar. De är från dessa nästa års fruktbärande sidoskott kommer.

När plantan nått sin slutliga storlek ska du nästkommande höst skära ner allt utom de långa grenar som bildats. Dessa binder du upp så som du vill att ditt vin ska växa.

Sommarbeskärningen kallas för piercing och innebär att man bara skär bort mjuka delar på vinet, ingenting vedartat. Skott som bär druvor skärs in två till tre blad efter druvklasen. Skott som skjuter ut från beskärningspunkten beskärs också efter två till tre bladpar. Det här gör man för att all kraft ska gå till druvornas utveckling och mogning i stället för att få tillväxt av nya blad.

Gallra även bladen regelbundet, om det blir för tätt i bladverket kan druvorna lätt mögla.

Om du odlar vinet för att få skugga någonstans och därför vill ha en yvig planta är beskärningen inte lika viktig.

gabriella-clare-marino-WrTmDE7Su0I-unsplash.jpg

Vad gör man med sin vindruvsskörd?

Ingentig skulle vissa säga förutom att stoppa de söta druvorna direkt i munnen när de är mogna, särskilt gott är det att äta de kärnfria sorterna. Men det är många som väljer att koka saft på dem varav en del blir gelé till höstens söndagsstekar. Om du äger en svamptork kan du torka dem till russin. Andra gör likör medan de som får större skördar ger sig på att göra vin av sina druvor och det skulle väl inte vara så dumt att lagra några flaskor av sitt alldeles egna vin i källare.

Ett recept på gelé.

Blanda 2 liter välsköljda och rensade vindruvor med två skalade kiwifrukter eller en mango och 4 dl vatten. Låt koka i 10 minuter och mosa bären mot grytans kant. När blandningen kokat klart häller du den i en silduk. Låt den självrinna i cirka 40 minuter. Häll saften i en ren gryta. Tillsätt 9 dl syltsocker och en halv till en tesked multigelésocker, beroende på hur fast du vill att din gelé ska bli. Rör om och låt stormkoka i en minut. Gör geléprovet genom att hälla lite gelé på ett fat. Dra ett finger genom massan, om den inte rinner ihop igen är gelén klar. Skumma väl och häll upp i noggrant diskade, helt rena fina geléburkar. Sätt på locket.

 

Foton: unsplash

Helena Kaasik
Journalist och fotograf
Helena Kaasik