Odlade trädgårdar med perfekta gångar och raka rabatter i all ära – såväl de stora som små stadsnära terrasserna och balkongerna. Men den naturliga och vilda trädgården är inte bara vacker, den är väldigt viktig för den biologiska mångfalden också. Om du har möjlighet att avsätta en bit av din trädgård för en äng med vildblommor så gör du bina en stor tjänst. Faktum är att ängen kan passa in även i den strikta och disciplinerat tuktade trädgården med rätt skötsel.
Men det är inte bara i förortens villaträdgårdar som ängen passar in. Det är en biotop som man med fördel kan anlägga i storstäderna, både i de offentliga parkerna, i bostadsfastigheternas bakgårdar och på alla takodlingar som blir allt vanligare. Några få kvadratmeter – mer behövs inte. Vilken gräsyta som helst kan förvandlas till en romantiskt blommande äng som surrar av bin. Dock är halterna av kväve och fosfor ofta för höga i jorden där gräsmattan växt. Genom att hyvla bort det översta decimetern av lagret innan sådd skapas en bra grogrund för fröna. Det finns visserligen ängsfrön att köpa i handeln. Men eftersom de kan bestå av fröer från europeiska ängsväxter så är det bättre att samla in fröer från växter i omgivningarna där du bor. Det är tillåtet att ta frön men inte att gräva upp växter med rötter.
Bästa tiden för sådd är under hösten då den fuktiga luften hjälper fröna att gro lättare. Sommaren är perfekt tid för att samla in fröer. Efter sådd fyller du på med mager sandblandad jord. Ängen tar några säsonger på sig för att bli fin. Ettåriga favoriter som blåklint och vallmo sätter färg på ytan under tiden. Slå ängen i mitten av juli. Att hantera en lie är lite av en konst. Det finns till och med utbildningar för den som vill fördjupa sig i tekniken. Men om du ska slå en mindre yta en gång om året så brukar det går bra ändå.