Solrosen har en unik plats i konsthistorien. Många av oss associerar den främst med Vincent van Goghs ikoniska stilleben från 1888–1889, verk som är så välkända att de har blivit en del av vår kollektiva kulturella medvetenhet. Men solrosen har mycket mer att erbjuda. Den har varit ett dynamiskt och mångfacetterat motiv för konstnärer sedan 1600-talet och fortsätter att fascinera även i samtida konst.
"I Follow the Sun" utforskar solrosens roll i konsten med över 90 verk från olika konstnärer och tidsperioder. Utställningen börjar med Michael Anchers "Pigen med solsikkerne" och Carl Larssons "Sjutton år", båda skapade runt sekelskiftet. Därefter tar den oss genom Emil Noldes färgstarka expressionism och Anselm Kiefers tunga, vissnade solrosor, som reflekterar över historiens mörka skuggor.
Men resan slutar inte där. Utställningen inkluderar även samtida tolkningar av solrosmotivet. Målningar av Clara Gesang-Gottowt, Tal R och Edit Sihlberg visar hur dagens konstnärer fortsätter att hitta ny inspiration i solrosens form och symbolik. Dessutom presenteras Ai Wei Weis installation av tusentals handgjorda solrosfrön, som belyser frågor om massproduktion, individualitet och konstnärligt uttryck.
Genom att samla de här verken skapar "I Follow the Sun" en plattform där olika perspektiv på konst där natur och mänsklig tillvaro möts. Solrosen fungerar som en centralgestalt och en skärningspunkt som binder samman konsthistorien och samtiden.
Foto: pressbilder från Artipelag